iifeelthemusiic

och mellanrummen

blir allt större

Min vardag är dubbelt så grå

och det skaver

någonstans i hjärtat

Märker du inte

att trädet vi sitter i
inte längre blommar

och din gren är på väg bort
ifrån min
växer man verkligen ifrån varandra

trots minnen och löften

Det här var ju något speciellt
det sa du ju själv
Men jag kanske ska se lite mellan fingrarna

på allt du sagt
trots minnen och löften

Och jag ber dig verkligen inte att komma tillbaka

vår tid är över nu

Jag vill bara att du ska komma ihåg mig

och oss

Det här är bara en undran över;
vem som svek vem först?